Brezhoneg Bro-Vear

An hengounioù dre gomzAn troioù-lavar skeudennetWar al labour

War al labour

1 2  (31 frazenn en holl)

eñ a vez o klask e devezh pa vez noz

[hẽ: ve klɑsk i 'dewəs pe ve nɔ̃:s]

il cherche sa journée [de travail] quand il fait nuit [personne en retard ou pas courageuse]

Dominik Baodour, 1965, Bear (dastumet gant Tangi)

evel paotr e dog gwenn, ober ha dispenn

[wɛl pod i dog gwɛn 'o:bər a 'dispɛn]

comme le gars au chapeau blanc, faire et défaire [qui fait et qui défait, personne qui refait ce qu'elle a fait]

Anna ar Baodour, 1932, Bear (dastumet gant Tangi)

... komañs stummañ

['komɑ̃s 'stymɑ̃]

... commencer à essayer de faire quelque chose [humour]

Dominik Baodour, 1965, Bear (dastumet gant Tangi)

... muioc'h a labour evit a gouraj

[’myɔh ’lɑ:bur wid ’gu:raʃ]

... plus de travail que de courage

Dominik Baodour, 1965, Bear (dastumet gant Tangi)

reiñ da zenañ d'e bal

[rɛɲ də 'ze:nɑ̃ di bɑ:l]

donner à téter à sa pelle [pour se moquer de quelqu'un appuyé sur sa pelle]

Manuel Aofred, 1931, Bear (dastumet gant Tangi)

reiñ da denañ d'e bal

[rɛɲ də 'de:nɑ̃ di bɑ:l]

donner à téter à sa pelle [pour se moquer de quelqu'un appuyé sur sa pelle]

Manuel Aofred, 1931, Bear (dastumet gant Tangi)

un tamm brizh-ober

[ntɑ̃m briz 'o:bər]

une vaine tentative d'action

Dominik Baodour, 1965, Bear (dastumet gant Tangi)

aet eo ma gouraj gant an diaoul

[ɛd ɛ mə 'gu:raʒ gɑ̃n djowl]

mon courage est parti avec le diable [quand on n'a pas envie de travailler]

Dominik Baodour, 1965, Bear (dastumet gant Tangi)

muioc'h a draoù evit a stumm

['myɔh drɛw wit stym]

plus de choses [à faire] que de forme [d'envie de les faire]

Dominik Baodour, 1965, Bear (dastumet gant Tangi)

gounit e damm kreun

['gɔ̃nid i dɑ̃m krœ:n]

gagner sa croûte

Dominik Baodour, 1965, Bear (dastumet gant Tangi)

ne rez mann ebet nemet turlutañ

[rɛz mɑ̃n bet mɛ tyr'lytɑ̃]

tu ne fais rien que t'affairer dans la maison

Vallée 2014 p.553, "A Louargat turlutat a le sens de "baguenauder", "passer son temps à des riens", "employer son temps inutilement". HSK"

Lusien Karluer, 1928, Bear (dastumet gant Tangi)

a-wezhioù... a-wezhioù e renkez lostañ... lostañ... lostañ a-benn... a-benn an noz, « lostañ » eo plantañ da forc'h 'ba 'n douar, lostañ... lostañ ar forc'h, peogwir ne vezes ket eviti ken, e vezes... e vezes skuizh

['we:ʒo 'we:ʒo 'rɛŋkɛs 'lɔstɑ̃ 'lɔstɑ̃ 'lɔstə bɛn bɛn nɔ̃:z 'lɔstɑ̃ ɛ 'plɑ̃ntɑ̃ də vɔrh ba 'duaɾ 'lɔstɑ̃ 'lɔstɑ̃ ə vɔrh pu viʃɛs kə witi ken viʃɛs viʃɛs skwi:s]

parfois... parfois tu devais arrêter... arrêter... arrêter pour... lorsqu'il faisait nuit, « lostañ » c'est planter sa fourche dans la terre, arrêter... planter la fourche, puisque tu ne pouvais plus t'en servir, tu étais... étais fatigué

Michel Talgen, 1951, Bear (dastumet gant Tangi)

eñ 'na graet se evel lâret « chou » d'ar yar

[hẽ: na gwɛt se wɛl lɑ:r ʃu də jɑ:r]

il avait fait ça comme dire « chou » aux poules [faire vite et bien]

Manuel Aofred, 1931, Bear (dastumet gant Tangi)

pilet 'teus labour paotr

['pi:lɛ tøz 'lɑ:bur pɔt]

tu as bien travaillé gars

Michel Bihan, ?, Plouilio (dastumet gant Tangi)

pilet 'meump labour

['pi:lə mœm 'lɑ:bur]

nous avons beaucoup travaillé, abattu de la besogne

Michel Bihan, ?, Plouilio (dastumet gant Tangi)

Treiñ ar c'hazh dre e lost.

Trèy hazh dré i lost.

[tʁɛj haz dʁe i lost]

Ne pas avancer dans son travail, ne pas faire grand-chose.

Petit florigène des expressions populaires bretonnes Coop Breizh Martial Ménard page 31 : "treiñ ar c'hazh dre e lost faire tourner le chat en le tenant par la queue […] peigner la girafe"

Ivona Toudig, 1934, Bear (dastumet gant Julien)

Skubañ gwenojenn ar c'hazh.

Skuban wénojeun haz.

[skybã wenoʒən haz]

Balayer vite fait.

Du coq à l'âne Le chasse-Marée / ArMen Daniel Giraudon (P.193) : "[…] Skubet 'teus met gwenojenn ar c'hi, tu n'as balayé que le sentier du chien, le passage que le chien emprunte régulièrement pour aller de la porte à la cheminée."

Ivona Toudig, 1934, Bear (dastumet gant Julien)

Pa vez skubet prim ha prim vez skubet gwenojenn ar c'hazh.

Pa vé skubeut prum a prum vé skubeut wénojeun haz.

[pa ve skybət pʁym a pʁym ve skybət wenoʒən haz]

Quand on balaie vite on balaie le chemin du chat.

Ivona Toudig, 1934, Bear (dastumet gant Julien)

Teus ket skubet met gwenojenn ar c'hazh.

Teus ke skubeut mèt wénojeun haz.

[tøs kø skybət mɛt wenoʒən haz]

Tu n'as fait que dégrossir, tu n'as pas bien balayé.

Ivona Toudig, 1934, Bear (dastumet gant Julien)

Hemañ zo ki labour.

Héman zo ki labour.

[hemã zo ki labuʁ]

C'est un bourreau du travail.

Du coq à l'âne Le chasse-Marée / ArMen Daniel Giraudon (P.193) : "Ainsi parle-t-on d'un chien de travail, ur c'hi labour, pour désigner un homme dur à la peine, qui ne ménage pas ses efforts."

Ivona Toudig, 1934, Bear (dastumet gant Julien)

Didalvez-ki

Didalvé ki

[didalve ki]

Fainéant comme un pou.

Du coq à l'âne Le chasse-Marée / ArMen Daniel Giraudon (P.193) : "[…] Hennezh zo didalvez-ki ou didalvez evel ur c'hi, bon à rien comme un chien, comparaison utilisé à propos d'un fainéant."

Ivona Toudig, 1934, Bear (dastumet gant Julien)

lakat an noz da sikour an deiz

Lak nons de jikour dé.

[lak nõs də ʒikuʁ de]

Travailler tard le soir. [Une fois le soleil couché, continuer un travail qu'on n'a pas eu le temps d'achever dans la journée.]

Ifig Bihan, 1915, Bear (dastumet gant Julien)

lakat an noz da sikour an deiz

Lak nons de jikour dé.

[lak nõs də ʒikuʁ de]

Travailler tard le soir. [Une fois le soleil couché, continuer un travail qu'on n'a pas eu le temps d'achever dans la journée.]

Ivona Toudig, 1934, Bear (dastumet gant Julien)

lakat an noz da astenn an deiz

Lak nons da asteun dé.

[lak nõs da astən de]

Travailler tard le soir. [quand le jour n'est pas assez long]

Petit florigène des expressions populaires bretonnes Coop Breizh Martial Ménard page 78 : "lakaat an noz da astenn an deiz mettre la nuit à allonger le jour […] faire des heures supplémentaires pour achever l'ouvrage en cours"

Ifig Bihan, 1915, Bear (dastumet gant Julien)

Treiñ mein da sec'hañ.

Trèy mèn de zèhan.

[tʁɛj mɛn də zɛhã]

Faire des efforts en vain. [Faire quelque chose de laborieux pour rien. ]

Petit florigène des expressions populaires bretonnes Coop Breizh Martial Ménard page 39 : "treiñ mein da sec'hañ retourner des pierres dans le but de faire sécher l'autre côté […] chercher des poils sur des œufs."

Ivona Toudig, 1934, Bear (dastumet gant Julien)

1 2  (31 frazenn en holl)